Vad blir det av Sunnerstastugan?

UNT kunde nyligen berätta att Friluftsfrämjandet efter 40 års verksamhet i Sunnerstastugan nu riskerar att tvingas lämna stugan. Det som en följd av den borgerliga kommunledningens direktiv att allt som kan konkurrensutsättas ska konkurrensutsättas. Att ideellt föreningsengagemang inte så lätt låter sig upphandlas hindrade inte den borgerliga majoriteten i den ansvariga nämnden. Nu ser vi resultatet. Vi kräver nu finanskommunalrådet Fredrik Ahlstedt på besked. Om detta skriver Loa Mothata (S) och jag (S) följande i en insändare i måndagens UNT:

För ett år sedan bestämde sig den borgerliga alliansen i Uppsala för att konkurrensutsätta Sunnersta­stugan. Verksamheten, som består av bland annat skid- och löpspår, kanot, gym, boule och kafé, hade dittills bedrivits av Friluftsfrämjandet. I upphandlingen var dock en ideell förening som Friluftsfrämjandet chanslös.

UNT rapporterade den 4 april att Friluftsfrämjandet nu riskerar att bli tvungna att flytta ut från Sunnerstastugan. Hur det blir med skidskole-, mulleverksamheten och kajakuthyrningen är oklart. Friluftsfrämjandet har inte fått några besked från kommunen.
Socialdemokraterna är positiva till alla de Upp­salabor som investerar sin fritid i att skapa bra idrotts-, kultur- och fritidsverksamhet i vår kommun. Det ideella engagemanget inom idrott, kultur och fritid går inte att värdera i pengar.

Vi vill att Uppsala kommun ska främja engagemang och föreningsliv, inte strypa det. Rapporteringen kring Sunnerstastugan visar att konkurrensutsättningen riskerar att slå undan benen för den förening som gjort Sunnerstastugan till den fantastiska verksamhet den är.

Genom att samverka och stötta varandra kan kommunen och föreningslivet få ut så mycket mer av våra gemensamma skattepengar. Svepande privatiser­ingsförsök som görs utifrån idén att all verksamhet blir bättre om den konkurrensutsätts medför problem.

Ansvaret för att hitta en lösning på problemet är politiskt. Därför kommer vi i kommunfullmäktige att begära svar från kommunstyrelsens ordförande Fredrik Ahlstedt (M)
.
Vi vill veta om han anser att alliansens konkurrensutsättning av Sunnerstastugan har fallit väl ut och om han som ansvarig politiker tänker vidta åtgärder för att den uppskattade fritidsverksamheten vid Sunnerstastugan som skidskolan, mulleverksamheten och kajakuthyrningen inte försvinner som en konsekvens av konkurrensutsättningen?

Cykelväg.nu

Turerna kring den planerade cykelvägen längs Fyrisån upp till Ulva kvarn och vidare till Bälinge har varit många och sen vi Socialdemokrater drog igång vår namninsamling på www.cykelväg.nu har också debatten varit livlig. På insändarplats i dagens UNT bemöter jag några av de felaktigheter som det ansvariga kommunalrådet Stefan Hanna (C) sprider. Jag skriver:

Som ansvarigt kommunalråd intar Stefan Hanna (C) en märklig attityd till kravet att den sen länge planerade cykelvägen till Ulva kvarn och vidare till Bälinge äntligen ska byggas klart som tänkt – längs Fyrisån och med en god standard som passar för både pendling och rekreation. Snart har 2 000 personer från Uppsala, Bälinge, Lövstalöt och andra platser undertecknat namninsamlingen på www.cykelväg.nu och många gör sin röst hörd i insändare och sociala medier.

Bara cirka fyra kilometer cykelväg saknas för att Bälingeborna ska kunna cykla in till Uppsala och för att Fyrisåns dalgång upp till utflyktsmålet Ulva kvarn ska bli tillgängligt för Uppsalaborna.

Den avgörande frågan är hur kommunen ska ställa sig till de privata intressen som motsätter sig cykelvägen längs ån samt hur Ärna flygplats en bit därfrån ska ställa sig. Men i ett läge när Uppsala kommun borde stå upp för allmänintresset och visa att cykelvägen inte utgör något hot mot vare sig flygplatsen eller markägarna har kommunledningen börjat vackla. På något annat sätt kan man inte tolka Hannas tal om att bygga en ”riktig” cykelväg omvägen längs den hårt trafikerade väg 272 och endast en ”rekreationsväg”, med lägre standard än en normal gång- och ­cykelväg, längs Fyrisån.

Ingen motsätter sig en cykelväg längs väg 272. Den fyller en funktion för dem som bor väster om väg 272 och som tar sig till staden via Brobykorset. Men den är inget alternativ om man vill uppleva de stora naturvärdena längs Fyris­ån, besöka Ulva kvarn eller cykla den kortaste vägen in till Uppsala från Bäl­inge, Forkarby eller Åkerlänna.

På socialdemokratiskt initiativ finns sedan 2010 en plan för hur cykelvägarna i länet ska byggas ut fram till 2021. Där ingår en cykelväg längs väg 272 liksom längs gamla E 4 och väg 255. Det är angelägna satsningar. Men politik handlar om att prioritera och cykel­vägen till Bälinge via Ulva kvarn beslutades långt innan den regionala cykelplanen ens var påtänkt.

En överenskommelse finns med Trafikverket om finansieringen och tanken har hela tiden varit att den ska hålla en god standard med asfalt och belysning så att den passar för både pendling och rekreation om det så är med cykel, inlines eller barnvagn. De som har undertecknat namninsamlingen förväntar sig att alla inblandade parter ska hedra ingångna avtal och sätta allmänintresset främst. Men då måste kommunen visa att man verkligen vill ha en fullvärdig cykelväg längs ån. Om Stefan Hanna väljer att göra det har han mitt och minst 2 000 kommuninvånares fulla stöd.

Dags för en riktig sporthall i Storvreta!

Storvreta, den största tätorten efter Uppsala i kommunen, står inför en fördubbling av nuvarande befolkning. Det kommer att ställa stora krav på den samhälleliga servicen i Storvreta och dit hör inte minst möjligheten till ett rikt idrottsliv.

Storvreta har redan idag en mycket aktiv idrottsrörelse och många idrottsutövare i alla åldrar. Här märks inte minst Storvreta IK med ca 20 fotbollslag i seriespel och en aktiv skidsektion samt förstås de regerande Sverigemästarna i innebandy, Storvreta IBK med ca 35 lag.

Ett återkommande önskemål från Storvretas idrottsutövare är att i större utsträckning kunna träna på plats i Storvreta och slippa ta sig in till Uppsala. Då behövs bättre tränings- och matchmöjligheter inomhus. På kvällar och helger fylls gymnastikhallarna i Storvreta med spelande lag, men möjlighet till att ta emot publik saknas. Ärentunaskolans sporthall som är det närmaste Storvreta kommer en egen större sporthall har inte renoverats sen den byggdes för ca 35 år sedan är idag i mycket dåligt skick.

Dagens situation är inte värdigt Storvretas idrottsliv. Här krävs ett politiskt ansvarstagande. Det behovet understryks när Ärentunaskolans sporthall vid flera tillfällen har behövts stängas och inte kunnat användas till vad den är till för – träningar och matcher. Det är dags att Storvretas ungdomar får en funktionsduglig sporthall. Som UNT och TV4 Uppsala rapporterar idag har Socialdemokraterna därför lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att det behövs en riktig sporthall i Storvreta.

Såhär skulle en modern Storvreta sporthall kunna se ut.

När Ärentunaskolans sporthall nu rimligen står inför en omfattande upprustning bör möjligheten att bygga om hallen för att bland annat ge den en större publikkapacitet undersökas. Kan en ombyggd eller utbyggd sporthall vid Ärentunaskolan rentav bli den multihall som Storvretas breda idrottsrörelse så länge efterfrågat? Dess centrala läge i Storvreta med närheten till bostäder och skolor talar starkt för det. Kan den fylla fler funktioner för föreningarna och skolorna i Storvreta?

Vi vill nu att kommunen sparkar igång ett arbete för att i nära samråd med föreningslivet och skolorna i Storvreta utreda alla väsentliga förutsättningar för en modern sporthall i Storvreta. Möjligheten att helt eller delvis driva en framtida modern sporthall i föreningsregi bör också uppmuntras.

Kvarteret Seminariet

Planerna för kvarteret Seminariet i Luthagen har varit ett hett debattämne den senaste tiden. Och det är inte så konstigt. Här ställs viktiga frågor om bostadsbrist, förskolekris och behovet av parker i vår växande stad på sin spets. Inom (S) har vi våndats en hel del men har ändå landat i en rimlig kompromiss. Inför att kommunfullmäktige imorgon fattar beslut i frågan har Marlene Burwick (S), jag (S) och Monica Östman (S) en debattartikel i dagens UNT. Vi skriver:

För Uppsala står inför stora utmaningar. En skriande bostadsbrist, en akut förskolekris och en växande befolkning. Socialdemokraterna arbetar för en kollektivtrafik i toppklass och goda boendemiljöer i hela kommunen, så att fler ska kunna bosätta sig i Uppsalas kransorter. Men fler bostäder och mer av förskolor och annan samhällsservice måste till även centralt i Uppsala. I Librobäck som nu omvandlas från industriområde till en ny blandad stadsdel finns en viktig pusselbit.

På gränsen mellan Luthagen och den framtida stadsdelen Librobäck ligger kvarteret Seminariet. Här har den privata markägaren ansökt om att få bygga. Att neka bygglov skulle strida mot det program för området som 2006 antogs i politisk enighet.

Med utgångspunkt i att en så stor del som möjligt av det som i dag är privat mark borde bli allmän park sa Socialdemokraterna nej till det tidigare utbyggnadsförslaget från 2009. Sen dess har den föreslagna parken fördubblats till motsvarande två och en halv fullstora fotbollsplaner, entréerna till parken breddats och större hänsyn tagits till kulturmiljön. Med dem och ytterligare ett antal förändringar har Socialdemokraterna valt att bifalla planerna på 220 nya lägenheter, drygt 1000 kvadratmeter butikslokaler i bottenvåningarna samt en förskola med fyra avdelningar.

En modell över de föreslagna bostäderna utmed kanterna av Kv. Seminariet

I debatten heter det att vi nu är i färd med att skövla en park. Nu är kvarteret Seminariet en privatägd tomt och har aldrig varit en park dit allmänheten haft tillträde. En av fördelar med den kompromiss vi ställt oss bakom är just att det nu blir en stor allmän park som dessutom bekostas av den privata markägaren. Men Librobäck kommer att behöva mer park än så. Här på bloggen har jag tidigare skrivit om behovet av att utveckla bra parkmiljöer i den framväxande stadsdelen Librobäck och detta tar vi även upp i dagens artikel:

Till den grundläggande infrastrukturen när Uppsala byggs ut hör i hög grad parker och möjligheter till spontanidrott och naturupplevelser. Läser man det parkprogram som ofta åberopats i debatten ser man att Luthagen har en stadsdelspark – Tegnérparken.

Parkerna i Luthagen kan givetvis utvecklas men det debatten egentligen gäller är de människor som ännu inte flyttat till Uppsala eller som trängs i bostadskön. De ska inte bara få en bostad utan måste också få tillgång till både parker och naturområden i den framväxande stadsdelen Librobäck.

En park oavsett storlek i kvarteret Seminariet blir givetvis en tillgång men den kommer att ligga i utkanten av den nya stadsdelen. Även en större park här skulle varken till läge eller storlek fylla det behov av park, lek och idrott som kommer att uppstå i det nya Librobäck.

På socialdemokratiskt initiativ ska därför ett idéprogram för parkutvecklingen i hela stadsdelen tas fram. Längs Fyrisån och den vackert slingrande Librobäcken som rinner genom området och på Stabby Gärde finns stora grönytor som kan utvecklas och knytas samman till ett större sammanhängande park- och naturområde. Hit hör även möjligheten att öppna upp åstråket på den östra sidan förbi Fyrishov samt möjligheten att skapa ytterligare en broförbindelse över Fyrisån för att knyta an till grönytorna vid Tunakolonin och Fyrisfjädern.

Namninsamling för cykelväg via Ulva Kvarn till Bälinge!

Ulva kvarn -  populärt utflyktsmål.

Som UNT, Radio Uppland och TV4 Uppsala rapporterar har Socialdemokraterna i Uppsala tillsammans med Bälinge socialdemokratiska förening startat en namninsamling för att cykelvägen längs Fyrisån till Ulva Kvarn och vidare till Bälinge ska byggas klart. I flera decennier har det pågått ett arbete för att få till stånd en cykelväg och politiskt har man tills nyligen varit överens. Ändå har det tagit stopp. Cykelvägen slutar nu i Klastorp bara halvvägs till Ulva och bygget av sträckan Bälinge-Ulva har avbrutits bara 500 meter från Ulva kvarn...

Via www.cykelväg.nu, Facebook och vanliga listor samlar Socialdemokraterna nu in namn för att cykelvägen ska byggas klart. .

Det är uppenbart att starka krafter inom den moderatledda alliansen är på väg att ge efter för de privata markägare som inte vill ha någon cykelväg längs ån och vill istället dra cykelvägen omvägen längs den hårt trafikerade Gysingevägen (väg 272). Vi socialdemokrater vill att kommunen ska företräda allmänintresset och äntligen bygga den kortare och vackrare sträckningen längs med Fyrisån.

Åstråket längs Fyrisån har i översiktsplanen för Uppsala kommun utpekats som ett av stadens viktigaste upplevelsestråk. En cykelväg här har ett stort allmänintresse. Den skulle ge samhällsekonomiska vinster och med de stora naturvärdena kring Fyrisåns dalgång innebära ett attraktivt rekreationsstråk för cyklister, joggare och fotgängare och inte minst leda till en ökad cykelpendling från Bälinge in till Uppsala.

Våra krav är enkla. Vi vill:

- Att kommunledningen värnar allmänintresset och står fast vid att bygga en cykelväg med god standard för rekreation och pendling längs ån.

- Att kommunledningen får garantier för statlig medfinansiering för stteäckan Klastorp-Ulva eller står fast vid den ursprungliga överenskommelsen med Trafikverket om att finansiera halva sträckan var där trafikverket bygger delen Bälinge-Ulva och Uppsala kommun delen Ulva via Klastorp till Uppsala.

- Att finanskommunalråd Fredrik Ahlstedt (M) snarast uppvaktar länsstyrelsen, Ärna flygplats och Försvaret för att övertyga dem om cykelvägens stora allmänintresse.

Det är dags att bygga färdigt cykelvägen via Ulva Kvarn till Bälinge! Därför startar vi nu en namninsamling till stöd för att den färdigställs. Namnen kommer att överlämnas till finanskommunalråd Fredrik Ahlstedt (M), landshövding Peter Egardt samt flygplatschef Olle Thorbratt.

Underteckna namninsamlingen via www.cykelväg.nu och gilla gärna Bygg färdigt cykelvägen till Bälinge via Ulva på Facebook!

Nya tag för att rädda buss 801!

Under hösten samlade Socialdemokraterna, LO och fyra fackförbund på två veckor in 6353 namn i protest mot att lägga ned buss 801 till Arlanda. Tyvärr möttes vi av kalla handen hos den moderatledda landstingsledningen. Men skam den som ger sig och nu tar vi nya tag för att försöka rädda buss 801 till Arlanda. Därför sammanställer vi nu drabbade pendlares erfarenheter av de indragna bussturerna.

I december halverades nämligen turtätheten på linjen och i slutet av 2012 är det tänkt att buss 801 ska avvecklas helt och hållet.

Den moderatledda alliansen i Uppsala  läns landsting vill nämligen privatisera flygbussen till Arlanda. För att ett privat företag eventuellt ska vilja driva linjen i vinstsyfte har turtätheten minskats till endast en tur i timmen.Och i slutet av det här året vill man alltså lägga ned buss 801 helt och hållet.

Buss 801 till Arlanda är arbetslinjen. Den är ett måste för Uppsalabor och Knivstabor som jobbar på Arlanda och är en uppskattad service för många flygresenärer. Om buss 801 läggs ned återstår endast tåget som bara stannar i Sky City. Dyrare biljetter, färre avgångar och olika biljettsystem är några av riskerna med en privatisering. Många kommer istället att bli beroende av bilen.

Hur har du påverkats av neddragningarna av buss 801 till Arlanda? Nu samlar vi in pendlarnas erfarenheter. Lämna din kommentar på www.räddabuss801.se (skriv på facebookväggen) eller skicka ett mejl till raddabuss801@gmail.com

Tack för ditt stöd!

S vill ha idéprogram för parker i Librobäck

Som UNT och Radio Uppland rapporterar har Uppsalas kommunstyrelse idag antagit detaljplanen för de omdebatterade byggplanerna i kvarteret Seminariet. För oss socialdemokrater som stödde den kompromiss som nu möjliggör för  bostäder, förskola, torg, butikslokaler och en ny kommunal park var det ett välkommet beslut. I bostadsbristens och förskolebristens Uppsala är alla tillskott välkomna. Att vi dessutom nu kan ge den här delen av Ringgatan en bättre och mer stadsmässig utformning med träd, cykelbana och lokaler för småföretag och butiker i husens bottevåningar samt inte minst ett nytt torg är inte heller fel.
 

Men en kompromiss är en kompromiss och den heta debatten kring detaljplanen för kvarteret Seminariet har inte minst aktualiserat behovet av att parkområdena i staden utvecklas och knyts samman i takt med att staden förtätas. Och Librobäck som nu håller på att omvandlas från industriområde till en ny stadsdel med många bostäder saknar en stadsdelspark. Socialdemokraterna föreslog idag därför ett idéprogram för utvecklingen av park, lek och spontanidrott i den framväxande stadsdelen Librobäck.

Längs Fyrisån och den vackert meandrande Librobäcken som rinner genom området och på Stabby Gärde finns stora grönytor med höga natur- och upplevelsevärden. Tillsammans med befintliga parker och naturområden, samt inte minst den park som tillskapas i kvarteret Seminariet finns här stora grönytor som kan utvecklas, göras mer lättillgängliga för gående och cyklister och knytas samman till ett större sammanhängande park- och naturområde med goda möjligheter till rofylldhet, lek och spontanidrott. 

Här kan nämnas möjligheten att öppna upp åstråket på den östra sidan av ån vid Fyrishov, möjligheten att skapa ytterligare en broförbindelse över Fyrisån för att knyta an till Tunakolonin och idrottsområdet vid Fyrisfjädern, samt möjligheten att utveckla grönstrukturen längs Librobäcken upp till Stabby Gärde.

Den vackert slingrande Librobäcken kan bli en del i ett större parkområde

 Med ett idéprogram för parkstrukturen i den framväxande stadsdelen Librobäck-Husbyborg skapas en gemensam målbild för de exploatörer som tillsammans med kommunen ska utveckla stadsdelen. Det kan inte vara fel.

Social investeringsfond i Uppsala!

Idag lämmnade Marlene Burwick (S) och jag in en motion till Uppsala kommunfullmäktige om att göra sociala investeringar möjliga i Uppsala. Idag finns sociala bokslut och andra metoder för att sätta kronor och ören på de förebyggande insatserna. Det visar sig då att förebyggande arbete är en lönsam investering och det gäller även om lyckandefrekvensen skulle visa sig låg. På samma sätt som vi ställer upp investeringskalkyler för byggnader och beräknar risker och utfall kan vi investera i människor. 

Kurt Nyberg på RFHL förklarar det såhär: 

Samma barn som kan bli entreprenörer och företagsledare, när de växer upp på solsidan med trygga föräldrar i en god social miljö, blir missbrukare och kriminella, när de lämnas vind för våg att växa upp i usla sociala miljöer. Det kan forskningen visa. Vi vet vad utanförskapet kostar. Vi vet vad som behövs för att förändra. Svaret heter sociala investeringar.

Money talks brukar det heta. Att värdera social utslagning och långvarig arbetslöshet i pengar kan tyckas cyniskt men ingen kan blunda för de kostnader som uppdagas om man försöker. Syftet är inte att skuldbelägga någon utan att med ekonomiska termer visa på det kloka i att satsa på tidiga insatser. Det gynnar den enskilda individen och det leder till en bättre hushållning av våra gemensamma resurser.

Ett konkret exempel på en social investering är projektet "Alla barn i skolan" som Norrköpings Kommun nu sjösätter med 11 miljoner från deras sociala investeringsfond. Syftet är att få tillbaka skolkande barn till klassrummen. 

Genom att avsätta ekonomiska resurser för sociala investeringar gör vi det möjligt att idag också i handling prioritera det förebyggande arbetet i Uppsala kommun. Det handlar inte om någon engångsinsats utan om att styra om resursanvändningen i budgeten över tid så att ett nytt förhållningssätt med större fokus på tidiga insatser kan få fäste.

När får vi en cykelväg till Bälinge via Ulva?

Tillsammans med Berit Ericsson och Carl Lindberg från Bälinge Socialdemokratiska förening slog jag i en debattartikel i gårdagens UNT ett slag för en cykelväg till Ulva Kvarn och Bälinge. Cykelvägen slutar sedan flera år bara halvvägs till Ulva och i ett läge där kommunen unisont borde pressa på för att också den andra halvan ska färdigställas har det börjat svaja betänkligt i den borgerliga majoriteten. Om detta skriver vi:

Önskemål om en cykelväg längs Fyrisån från Uppsala till Ulva kvarn har funnits i över 30 år. Lika länge har det funnits en stark önskan hos de boende i Bälinge om en cykelväg till Uppsala via Ulva. År 2004 beslöts att en cykelväg med belysningsstolpar längs Fyrisån skulle byggas.

Beslutet överklagades av markägarna till Fastighetsdomstolen, som ansåg, att det var av väsentlig betydelse att cykelvägen skulle byggas och att intrånget var marginellt på jordbruksverksamheten. Markägarna drev det vidare till Svea Hovrätt, som godkände Fastighetsdomstolens beslut. Därmed kunde den första delen av cykelvägen byggas, men den slutar i Klastorp, halvvägs till Ulva.

Lantmäterimyndigheten förberedde därefter resten av vägen. En sakkunnigutredning konstaterar att cykelvägen ger samhällsekonomiska vinster och ökad tillgänglighet till naturen. På nytt överklagas Lantmäterimyndighetens beslut. Fastighetsdomstolen konstaterar då att cykelvägen är väsentlig och att den inte medför ”synnerligt men” för jordbruksfastigheterna, men återförvisar ärendet för närmare utredning. Där ligger frågan nu.

Detta problem borde vara enkelt att lösa med varningslampor och bommar, ett system som järnvägen praktiserat i över 100 år. Trafikverket kommer att inom kort ha fullbordat cykelvägen från Bälinge till Ulva kvarn. Nu handlar det alltså bara om att ta fram ett förslag till varningssystem så att hela vägen kan fullföljas.

Vid kommunfullmäktigedebatten i augusti förra året stödde Moderaterna genom Liv Hahne Socialdemokraternas förslag att det vore angeläget att bygga denna väg. Hahne såg den som både en ”upplevelseväg” och ”funktionell väg”, som skulle kunna vara klar år 2013.

Den ende i debatten som motsatte sig byggande av cykelvägen med argumentet att det var viktigt att beakta markägarnas intressen, var kommunalrådet Stefan Hanna (C). Ska verkligen Stefan Hannas önskan att värna markägarna få stå i vägen för fullföljandet av en fantastisk cykelväg längs Fyrisån?

Energiomställningen är tillväxtens nya språng

Stefan Löfvens (S) invit till en bred energiöverenskommelse har gjort kärnkraften till ett hett debattämne den här veckan. Fick själv både ris och ros igår efter mitt deltagande i en kärnkraftsdebatt på P1-Morgon. Debatten lär fortsätta över årsdagarna av Fukushima (11 mars) Harrisburg (28 mars) och Tjernobyl (26 april). Socialdemokraterna gör rätt i att nu pressa regeringen. Den ensidiga och kärnkraftstyngda energipolitik som den borgerliga regeringen nu för skapar inga långsiktiga spelregler för svensk industri och riskerar att placera Sverige i utvecklingens bakvatten. Helle Klein skriver i Dagens Arena:

Sakskälen är många för att den nya S-ledaren blir anhängare av det gröna omställningsprojekt som en gång i tiden påbörjades av Göran Persson. Energiomställningen är tillväxtens nya språng, hävdade Persson. Faktum är att framtiden ligger i ett energisystem som inte klamrar sig fast vid kärnkraften utan i stället bygger på förnybar energi och effektivisering. Detta kan trygga industrins elförsörjning på lång sikt.

Jag tror att Helle har rätt. SvD kunde igår rapportera att Japan, världens tredje största ekonomi, snart ett år efter Fukushima lever nästan helt utan kärnkraft. Bara tre av landets 54 (!) kärnkraftsreaktorer är nu igång. Samtidigt drar man i Tyskland, Europas största ekonomi, igång en jättesatsning på förnybar energi. Nästan en fjärdedel av Tysklands elproduktion ska ersättas när kärnkraften avvecklas inom de närmaste tio åren.

Om det socialdemokratiska uppdraget att avveckla kärnkraften skriver Birgitta Dahl, Lena Sommestad, jag och Anders Grönvall om i DN. Läs också några av mina tidigare inlägg här och här samt Lena Sommestads blogg.